Hur mycket el drar ett odlingstält?

Lampa, fläkt och allt annat som sitter i uttaget — se vad ditt tält kostar per dag, per månad och för hela odlingen. Gratis och utan registrering.

W
h/dag
W
h/dag
W
h/dag
dagar

Det som räknas är den faktiska förbrukningen, inte siffran på lampans kartong. En lampa som säljs som ”600 W” drar ofta bara 100 till 150 watt ur uttaget — kolla databladet eller mät med en energimätare för eluttag.

1 175,04 kr

Förbrukning
734,4 kWh
per dag
19,58 kr
per månad
587,52 kr
Hur mycket el ett odlingstält drar per månad — exempel med 18 timmars ljus
Uppställning Lampa + fläkt El per månad
Litet tält (60 × 60 cm) 100 + 25 W 115,20 kr
Mellanstort tält (80 × 80 cm) 240 + 40 W 253,44 kr
Stort tält (100 × 100 cm) 480 + 75 W 501,12 kr

Uträknat med det föreslagna priset ovan och en frånluftsfläkt som går dygnet runt. Ange ditt eget pris så blir resultatet mer exakt.

Dessa kalkylatorer ger riktvärden för din egen bedömning. De ersätter inte mätning på plats eller råd från en expert — alla uppgifter utan garanti.

Så räknar man ut elförbrukningen

Själva räkningen är enkel: watt ÷ 1000 × timmar = kilowattimmar, och det multipliceras med ditt pris per kWh. En lampa som drar 240 watt och lyser 18 timmar förbrukar 240 ÷ 1000 × 18 = 4,32 kWh per dag. Med 1,60 kr per kilowattimme blir det 6,91 kr — över 200 kr i månaden, och det bara för lampan.

De flesta räkningar faller dock inte på formeln, utan på det som saknas. Frånluftsfläkten går ofta dag och natt, alltså räknas 24 timmar i stället för 18. Till det kommer cirkulationsfläktar, timers, avfuktaren och på vintern kanske värmen. Därför har kalkylatorn ovan tre rader och inte en.

Watten på kartongen är inte watten i uttaget

Många LED-lampor marknadsförs med en effekt de aldrig drar. En lampa som säljs som ”600 W” förbrukar i praktiken ofta bara 100 till 150 watt. Den angivna siffran avser då den teoretiska summan av de monterade dioderna eller effekten hos den lampa den sägs ersätta — inte det som går ur uttaget.

Med HPS och CMH är det tvärtom: där tillkommer också förkopplingsdonet. Ett 600 W-set drar ur uttaget, med förkopplingsdon, lätt 630 till 660 watt.

Säkerhet ger dig två saker: typskylten på apparaten eller nätaggregatet, eller en energimätare mellan stickkontakten och uttaget. En sådan mätare kostar runt hundrafemtio kronor och visar också vad allt som står i standby drar i det tysta.

Vad som drar mest el i ett odlingstält

Lampan är den största förbrukaren, men sällan den enda. Frånluftsfläkten går oftast oavbrutet, så den samlar fler timmar i månaden än lampan. En kanalfläkt på 40 W som går dygnet runt drar 28,8 kWh i månaden — ungefär lika mycket som en lampa på 55 W som lyser 18 timmar.

Cirkulationsfläktarna är små men alltid på. Den största överraskningen på listan är oftast avfuktaren: i blomningen drar den lätt 200 till 300 watt och slår ofta på nattetid när utrymmet svalnar. Dessutom räknas pumpen i DWC och värmemattan för sticklingar.

Timers, nätaggregat och apparater i standby drar var för sig nästan ingenting, men dag och natt. Lägg ihop dem på kalkylatorns tredje rad — det är mer exakt än att strunta i dem.

Räkna tillväxt och blomning var för sig

En odling körs inte med en enda inställning. I tillväxten lyser lampan 18 timmar om dygnet, i blomningen 12 — en tredjedel färre ljustimmar, medan frånluftsfläkten fortsätter att gå i båda faserna.

Dessutom ger många odlare inte lampan full effekt i tillväxten och höjer den först i blomningen. Räkna därför de två faserna var för sig och lägg ihop: ange först dagarna och timmarna för tillväxten, notera värdet och gör samma sak för blomningen. En enda räkning med ett medelvärde för hela odlingen träffar oftast inte rätt.

Frånluftsfläkten är densamma i båda faserna, eftersom den går ändå. Med autoflowers behövs den uppdelningen inte: de körs oftast från början till slut med 18 eller 20 timmar, så det räcker med en enda räkning för hela odlingen.

Så sänker du elräkningen utan att förlora skörd

Tänd när elen är billigast. Har du ett rörligt avtal med timpris räcker det ofta att lägga ljusperioden på natten för att det ska märkas. Plantan bryr sig inte, så länge rytmen är stabil.

Sänk lampan i stället för att skruva upp den. Ljuset avtar med kvadraten på avståndet: en lampa tjugo procent närmare ger mycket mer PPFD än tjugo procent mer effekt — och det kostar ingenting. Hur mycket ljus som faktiskt kommer fram mäter och räknar du om med lux till PPFD-kalkylatorn.

Styr frånluftsfläkten. En varvtalsregulator eller en styrning som slår på fläkten efter temperatur och luftfuktighet sparar under hela odlingen mer än man tror — fläkten är, av alla apparater, den med flest timmar.

Isolera och täta. Värmen som läcker ut ur tältet är ljus du har betalat för. Och att byta en gammal natriumlampa mot en modern LED är det största enskilda klivet, även om investeringen först måste betala sig.

Vad som ingår i priset per kWh

Priset per kilowattimme är det enda värdet i räkningen som du inte själv bestämmer — och hela resultatet hänger på det. I Sverige ligger det ofta runt 1,60 kr allt inräknat, men det skiljer sig mellan elområdena: i norr (SE1, SE2) betydligt mindre, i söder (SE4) mer, ungefär mellan 1,20 och 2,00 kr.

Den skillnaden är inte liten: samma odling som med 1,20 kr kostar ungefär 190 kr i månaden kostar med 2,00 kr 317 kr. Ta därför din elräkning och använd det totala priset per kWh.

Det är precis här det vanligaste misstaget görs. Spotpriset som visas överallt är utan moms och utan elhandelns påslag, nätets överföringsavgift och energiskatten. Lägger du bara in spotpriset i kalkylatorn räknar du kostnaden långt lägre än den är — ofta bara hälften.

De fasta avgifterna ingår inte här. Den fasta nätavgiften och månadsavgiften betalar du ändå, med eller utan tält igång — de hör till elavtalet, inte till odlingen.

Från förbrukning till kostnad per gram

Elen är den största löpande utgiften, men inte den enda. Till den kommer odlingsmedium, gödsel, frön eller sticklingar och avskrivningen av utrustningen. Först när du lägger ihop allt och delar med din skörd vet du vad grammet faktiskt kostar — de sex posterna samlas i kalkylatorn för kostnad per gram, och resultatet härifrån går in i dess första fält.

Den räkningen är svår att hålla på papper över flera odlingar. I CRIS-appen sker den av sig själv: elförbrukningen hamnar i den odling den hör till, tillsammans med odlingsmedium, gödsel och utrustning — och till slut ser du vad odlingen kostade per gram.

Vanliga frågor

Vanliga frågor om elkostnaden

Hur räknar jag ut elförbrukningen för mitt tält?

Lägg ihop förbrukningen för lampan, fläkten och övriga apparater, dela med tusen och multiplicera med antalet drifttimmar — då får du kilowattimmarna. Multiplicerat med priset per kWh ger det kostnaden. Kom ihåg att fläkten ofta går dygnet runt, och lampan 18 eller 12 timmar; därför räknar kalkylatorn ovan timmarna var för sig.

Vilket pris per kWh ska jag ange?

Det totala priset — elhandel, nätets överföringsavgift, energiskatt och moms. Du hittar det på din elräkning. I Sverige ligger det ofta runt 1,60 kr per kilowattimme, beroende på elområde ungefär mellan 1,20 och 2,00 kr. Se upp med spotpriset: det är utan moms, nät och skatt, och det verkliga priset är ofta dubbelt så högt.

Kan jag använda kalkylatorn i en annan valuta?

Ja. Du väljer valuta bredvid prisfältet, och räkningen arbetar helt enkelt med det värde du anger. Formeln ändras inte — bara symbolen bredvid resultatet.

Hur mycket el drar ett odlingstält per månad?

Som riktvärde, med 18 timmars ljus och en fläkt som går dag och natt: ett litet tält (lampa 100 W + fläkt 25 W) drar ungefär 72 kWh i månaden, ett mellanstort (240 + 40 W) 158 kWh och ett stort (480 + 75 W) ungefär 313 kWh. Med 1,60 kr per kilowattimme blir det ungefär 115, 253 och 501 kr i månaden.

Varför drar min ”600 W LED” inte 600 watt?

För att den angivna siffran hos många modeller inte är förbrukningen, utan den teoretiska summan av dioderna eller effekten hos den lampa den sägs ersätta. Den verkliga förbrukningen ligger ofta mellan 100 och 150 watt. Kolla typskylten eller mät med en energimätare — och ange den siffran, inte den på kartongen.

Vilka apparater ska jag räkna med utöver lampan?

Absolut frånluftsfläkten, eftersom den oftast går oavbrutet. Sedan cirkulationsfläktarna, avfuktaren (i blomningen drar den upp till 200–300 watt), pumpen i DWC, värmemattan för sticklingar och allt som står i standby. Lägg ihop de små apparaterna på tredje raden — tillsammans gör de skillnad.

Ska jag räkna tillväxt och blomning var för sig?

Ja, det är mer exakt. I tillväxten lyser lampan 18 timmar, i blomningen 12 — en skillnad på en tredjedel i ljustimmar, medan fläkten fortsätter i båda faserna. Räkna de två faserna var för sig och lägg ihop värdena; en enda räkning med ett medelvärde träffar oftast inte rätt. Med autoflowers behövs det inte, eftersom de alltid körs med samma schema.

Vad sänker räkningen mest?

Att flytta lampan närmare i stället för att skruva upp den ger mest och kostar ingenting: ljuset avtar med kvadraten på avståndet. Sedan att styra fläkten med en varvtalsregulator, att utnyttja billiga timmar om du har timpris och att isolera tältet. Att byta en gammal natriumlampa mot LED är det största enskilda klivet, men kräver först en investering.

Räknar CRIS-appen på samma sätt?

Ja, med samma formel. I appen hamnar elkostnaderna dessutom i den odling de hör till, tillsammans med odlingsmedium, gödsel och avskrivningen av utrustningen — så att du till slut ser vad grammet faktiskt kostade.

Alla kalkylatorer offline i CRIS

I CRIS-appen hamnar elen i den odling den hör till, tillsammans med odlingsmedium, gödsel och utrustning — helt offline och utan konto.