Kapitel 3 av 6
Nu växer plantan snabbare än den någonsin kommer att göra igen — och allt du ändrar i dess form under den här tiden avgör hur många blommor den kan bära senare. När den går över till blomning är strukturen redan låst.
Bladen får fingrar — först tre, sedan fem, senare sju — och plantan skjuter ett nytt skott i varje bladveck. Den växer inte längre bara uppåt, utan också åt sidorna.
Det är också nu den tål betydligt mer: mer ljus, mer vatten, mer näring. Den återhållsamhet som gör en fröplanta gott bromsar en planta i den här fasen.
Rötterna avgör hur stor plantan blir, och en kruka som blir för liten begränsar den. Omvänt är en alltför stor kruka i början heller ingen fördel, eftersom den blöta jorden som inga rötter når torkar mycket långsamt.
Därför planterar man om i steg, oftast en eller två gånger i den här fasen. Tidpunkten läser du av på plantan: dricker den märkbart snabbare än för en vecka sedan är odlingsmediet fullt av rötter.
Efter omplanteringen ändrar du ingenting på en eller två dagar. Ingen gödsel, ingen beskärning. Plantan brukar ta flytten utan att visa något, men den har redan nog att göra.
Det här är fasens verkliga beslut, och det har inget svar som gäller alla: det beror på höjden du har. Som regel fördubblar eller tredubblar en planta sin höjd efter att den gått över till blomning. Byter du vid en meter, planera för två eller tre.
Räkna baklänges från tältets höjd, minus lampan och avståndet under den. Det som blir kvar, delat med tre, är ungefär höjden där du borde byta.
Den andra storheten är tiden: fyra veckors vegetativ fas ger en annan planta än två. Planerar du skördedatumet flyttar varje extra tillväxtvecka det exakt den veckan.
Med autoflowersorter finns beslutet inte: de byter av sig själva, oberoende av ljusperioden. Där passar en försiktigare formning, eftersom plantan inte hinner återhämta sig.
En planta utan ingrepp bildar en dominant topp och mindre grenar under den. Under en lampa är det olyckligt: toppen får för mycket ljus och resten för lite. Formningen fördelar det.
Plantan växer mot ljuset, och avståndet som var rätt förra veckan är det inte längre den här veckan. Det är momentet som återkommer regelbundet i den här fasen.
För nära känns igen på skålformade blad som vänder sig uppåt och blekta toppar precis under lampan; för långt bort på utdragna avstånd mellan bladvåningarna.
Hur mycket ljus som faktiskt når ner mäter en luxmätare, efter omräkning — värdet faller med kvadraten på avståndet, så halva avståndet ger inte dubbelt så mycket ljus, utan fyra gånger så mycket.
Det utlöses av ljustimmarna: från den vegetativa fasens långa dagar till tolv timmar ljus och tolv timmar mörker. Den mörka fasen måste vara obruten — ett kort ljus mitt i kan störa bytet.
Bytet syns inte direkt. Plantan fortsätter först att sträcka sig, ofta en eller två veckor; först sedan dyker de första vita håren upp vid skotten. Den sträckningen är precis skälet till regeln ovan.
Från bytet ändras också målvärdena: lägre luftfuktighet, andra näringsproportioner. Det är ämnet för nästa kapitel.
Fyra saker: varje omplantering med krukstorleken, varje formningsingrepp, höjden vid bytet till 12/12 och dagen för bytet.
Höjden vid bytet är den mest värdefulla loggen i hela omgången. Nästa gång vet du om du bytte för tidigt eller för sent — och det är på den uppgiften de flesta tält misslyckas, inte på ljuset eller gödseln.
Så länge du låter den vara: hos fotoperiodiska sorter bestämmer ljuscykeln, inte plantan. Det vanliga är tre till åtta veckor. Hur det påverkar skördedatumet visar kalkylatorn för skördedatum.
Ja. Alla tre beskriver tiden mellan fröplantan och blomningen, när plantan bara bildar blad och grenar. ”Vegfas” är odlarnas korta form; i våra kalkylatorers tabeller heter fasen kort ”Tillväxt”.
När plantan har nått ungefär en tredjedel till hälften av den väntade sluthöjden: därefter fördubblas eller tredubblas den fortfarande. Det som avgör är den användbara höjden under lampan, inte plantans ålder.
Lågbindning är mildare och kostar ingen tillväxt; topping påverkar strukturen kraftigare. Många kombinerar båda. På autoflowers är det bättre med bara lågbindning: de hinner inte återhämta sig från ett klipp.
Oftast en eller två. Signalen är inte kalendern, utan vattenförbrukningen: dricker plantan märkbart snabbare än tidigare är krukan full av rötter.
Betydligt mer än en fröplanta, men ännu inte lika mycket som i blomningen. Det önskade intervallet per fas — och vad ditt lampavstånd faktiskt ger — finns på sidan för PPFD och DLI.
Nästan alltid på grund av för lite ljus: plantan sträcker sig mot ljuset. Mer sällan på grund av för mycket värme. Minskar du avståndet, håll sedan koll på blekta toppar — det vore den andra ytterligheten.
Med måtta. Stora blad som helt döljer ett skott får gå. Den som avlövar i stor skala tar ifrån plantan ytan som den bär sin tillväxt med: skadan blir större än ljuset som vinns.
Nej. De börjar blomma oberoende av ljuscykeln, oftast efter två till fyra veckor. Därför förblir ljusperioden densamma under hela omgången — och det som ska göras med strukturen bör göras tidigt och försiktigt.
På några vita hår i bladvecken: de första pistillerna. De dyker upp en eller två veckor efter bytet. Fram till dess fortsätter plantan att sträcka sig, vilket är normalt och måste vara inplanerat.
När planterade du om, när toppade du, vid vilken höjd gick du över till 12/12? CRIS sparar det, offline och utan konto. Den enda uppgiften avgör mer i nästa omgång än någon tabell.